ATT HAMNA I SVERIGE, MÖTA NYTT SKOLSPRÅK OCH ANDRA VÄRDERINGAR

I en ny livssituation, i nytt land med en annan kultur måste jag snabbt lära mig svenska så bra att jag kan klara allt på det nya språket. Jag ska klara skolan eller vidareutbilda mig, jobba, ha myndighetskontakter, prata med vänner och grannar, diskutera med kollegor och kanske t.o.m. kunna hänga med i "skitsnacket i personalrummet". ALLT (utom att uppfostra mina barn, för det bör jag fortsätta göra på mitt modersmål). Och språket! Var kommer problemen? Vad kan vi göra för att lättare förstå varandra? Hur  undviker vi allvarliga missförstånd?
 
Vi börjar med att byta perspektiv och försöka sätta oss in i flyktingen-invandrarens situation genom en ”interaktiv föreställning som innehåller:
• Landa i ett annat land och börja om.
• Goda råd från en erfaren flyktingmottagare till de svenska flyktingarna.
• Den första lektionen i - och på - ett besvärligt främmande språk.
 
I denna mycket konsekvent genomförda föreställning tvingas vi se våra egna fördomar och få upp ögonen för vad det verkligen innebär att - kanske med hemska upplevelser i bagaget - försöka bygga upp ett nytt liv i en ny miljö på ett främmande språk, allt medan minnena tränger sig på.

Att vända på perspektivet ökar medvetenheten om vad som är jobbigt och vad vi behöver arbeta med och tänka på för att utveckla en bra förskola och skola för alla.
 
Var skulle problemen komma när vi började försöka kommunicera med vår omgivning på landets språk (som kanske är lika svårt att lära sig som koreanska och arabiska eller lätt som holländska och franska)

När skulle barnen kunna klara skolan och vi vuxna på jobbet? Hur länge dröjer det
innan vi kan snacka naturligt med våra vänner - arbetskamrater – grannar? Barn och vuxna får lite olika problem när de ska lära sig ett andraspråk. Hur kan vi bäst stötta invandrarbarnens och de vuxna invandrarnas språkutveckling?
 
• Vem kommer att ha lätt/svårt att lära sig det nya språket?
• Hur påverkar min brytning bedömningen av mig som person?
• Yrkesspråket och vardagsspråket, vilket är svårast och viktigast att jobba med?
• Kan vi lära oss att kommunicera över språk- och kulturgränser?
 
Kjell tar upp exempel på företeelser i vårt (vårt = modersmålstalande svenskars) sätt att tala svenska som skapar problem därför att varken vi eller de som lärt sig språket är medvetna om problemen. Tacka 17 (varför tackar vi inte 18 eller 58?) för att det blir missförstånd! Förstår jag problemen och hur jag kan undvika missförstånd minskar risken för konflikter som lätt utvecklas till främlingsfientlighet/misstro mot svenska myndigheter och svenskar.
 
Föreläsningen ger dig som arbetar i förskola och skola många tankar du garanterat inte haft tidigare. Detta tack vare det omvända perspektivet där du får faktiskt får uppleva de problem (om än i begränsad omfattning) det innebär att komma till ett nytt land. Nyttigt både för din egen del men inte minst en mycket större kunskap om vad dina barn och elever har fått möta tillsammans med sina föräldrar.