Det är fullt förståeligt att varje ny utbildningsminister har ett behov av att göra avtryck i den svenska skolan. Det som förvånar är att ingen verkar intresserad av att göra nya och framåtsyftande avtryck.
Samma fotavtryck, om och om igen!
Betygssystemet, det ”nya” systemet som införs om ett år eller två, visar sig vid närmare granskning vara en direkt replika av betygssystemet som användes i början av 1900-talet. Skolan verkar tro på återanvändning av metoder: Mer av samma sak och gärna något vi tidigare använt men sedan slängt i den organisatoriska och pedagogiska skräpkorgen.
Skolmode är återigen ”Vintage”.
Betygen är inte rättvisa, påstås det! Självklart är de inte rättvisa. De är dessutom missvisande och ger en missriktning av lärandet.
I Västerås var år 2008, 94% av eleverna minst godkända i ämnet musik.
Låt oss titta på vad som krävs för att nå minst betyget godkänt i ämnet Musik enligt nuvarande nationella kursplaner.
-kunna använda sin röst i unison och flerstämmig sång
-kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel samt kunna reflektera över och bedöma utförandet
-kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer
-ha kunskaper om musikens uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle
-kunna tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande, musikskapande och musiklyssnande
-vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av hörselvård
94% av eleverna som lämnade år 9 i Västerås klarade allt detta!
Bra, tycker jag, med tanke på musiklärarnas förutsättningar:
- Snittar mellan 23 och 25 elever/klass / lektion / lärare
- En musiklektion varar i snitt 50 minuter / vecka
Bra att klara allt ovanstående på 2 minuter / elev / lektion.
Vem hyllar det rättvisa betygssystemet?
Eleven, vars meritvärde försämras? Föräldrar, vars barns meritvärde försämras? Rektor, vars skolas betygssnitt sänks(och konkurrenskraften med det)? Den kommunala skolpolitikern, vars kommun sjunker(under dennes mandatperiod) i meritvärde utifrån ett fiktivt rikssnitt? Utbildningsministern, som ser landet sjunka i internationella jämförelser?
Betygen av i dag handlar om maffiametoder i alla led: Fixa det men jag vill inget veta!
Alla hyllar det rättvisa betygssystemet men vem vill egentligen ha det?
Självklart ska ett nytt system skapas av arbetsmarknadens aktörer tillsammans med skolan. Ett nytt system som stärker individens- och det svenska samhällets konkurrenskraft. Syftet med skola och betyg är således inte att få eleven att klara av skolan. Syftet med skola och betyg är att få eleven att klara av tiden efter skolan.
Till det sistnämnda har dagens betyg och det ”nya” systemet dessvärre motsatt effekt.
Kommentarer
Kommenterat av: sören holdar
Den 21 februari 2010
betyg som sport
Oavsett system måste följandegöras tydligt:
En insiktsfull kollega sade tröstande när jag för ett parår sedan svettades över mina rättningar av nationella prov i årskurs nio "Men Sören, det vet du väl att det är med betygssättning som det är med simhopp och backhoppning. Det är en bedömningssport."
Han har rätt, och det är inte ett dyft cyniskt. Tvärtom skulle tex ännu fler gossar i nian få de facto för låga slutbetyg oavsett vad resultatet på det nationella provet indikerar.
Kommenterat av: Per Berggren
Den 5 februari 2010
Klarsynt och lagom syniskt
Som vanligt lyfter du fram viktiga delar av skolsystemet coh har klarsynta argument. Kanske är ämnet musik inte helt representativt för alla skolämnen. Engelska, Svenska, Historia m fl har bättre förutsättningar både utifrån krav och tid att uppfylla kraven. Din inledande fråga om rättvisa betyg är dock mycket berättigad. Är betygen likvärdig? Om det inte är det, varför är det så? Och där tror jag tyvärr att du har rätt i "sopa under mattan". Fixa men vi vill inte veta, vilket är en skam för mitt yrke!! (Och ditt med förmodar jag...)
Det absolut mest likvärdiga systemet bygger på kryssfrågor som alla elever i nationen får, men var finns kvaliteten i detta? Det motsatta är helt fritt skrivande om sitt kunnande som ska bedömas, men hur i hela friden ska det kunna ge någon som helst likvärdighet? Och där står vi som åsnan mellan två hötappar...
Goda förslag mottages tacksamt såväl av mig som av berörade politiker och tjänstemän.
Per Berggren
Kommenterat av: Anders
Den 25 januari 2010
Hej Magnus! Uppriktigt kul att du tycker till!
Första frågan kanske är vilket syfte betygen har idag och vilket syfte vi vill att de ska ha.
Jag ser ingen nämnvärd skillnad mellan de gamla relativa betygen och hur vi idag jämför det som skulle vara målrelaterade betyg. Den summativa bedömingen härskar dessvärre fortfarande.Jag tycker din sista mening är intressant och här finns problemet; Att gå från hoppas till något vi tror på dvs. Allt är möjligt men vad är önskvärt? "Hoppas" förknippar jag med slump och tillfällighet. Att gå ifrån att hoppas till att göra tar oss från offer till kreatörer och då blir min första fråga avgörande: Vad är syftet med betygen idag och vilket syfte vill vi att betygen ska ha. Det politiska svaret här måste således rendera i en kunnig beställning! Ta hand om dig.//Anders
Kommenterat av: Magnus Blixt
Den 25 januari 2010
Alternativ? Nytt?
Rättvisa är svårt. För att inte säga omöjligt. Men "Det bästa får inte bli det godas fiende". Ett nytt betygssystem utformat av förtroendevalda politiker, arbetsmarknadens aktörer och skolan i samverkan låter inte fel. Ett system som stärker lärandet och därmed konkurrenskraften låter absolut bra. Men hur kommer vi dit? Jag hoppas verkligen inte Anders alternativ är en återgång till det relativa betygssystemet, där man fick betyg inte efter vilka kunskaper man faktiskt hade utan utifrån vilken klass och skola man råkat hamna i. Där man som elev inte kunde veta vad som krävdes för att uppnå ett visst betyg och där rättssäkerheten var ännu lägre än idag. Bara ordet "normalfördelning" ihop med betyg ger mig kalla kårar. Men det kanske är något tredje alternativ som vi kan hoppas på?
Skriv kommentar