De svenska mjölkbönderna ska själva, utan veterinärinblandning, få besluta om de ska ge sina mjölkkor antibiotika. Redan idag får många mjölkkor mängder med antibiotika. Enligt uppgift får korna redan nu dels i förebyggande syfte för att inte dra på sig infektioner, men även för att kossorna är så hårt avlade för att ge maximalt med mjölk att många får juverinflammation. Dock krävs det idag veterinärs godkännande för att ge korna antibiotika.
Nu ska vi alltså släppa det helt fritt att, för kortsiktiga syften, pumpa i kossorna hur mycket antibiotika som helst. Nu är jag varken läkare eller veterinär men det säger sig själv att även mjölken innehåller och kommer att innehålla mängder med antibiotika. Fullständigt vansinnigt! Läs artikel i SvD
ANTIBIOTIKA TILL MÄNNISKOR
På människor går utvecklingen i rakt motsatt håll. Här försöker vi aktivt minska antibiotikaintaget. Enligt Svenska Dagbladet visar statistiken för 2010 på ett snitt om 390 recept per 1000 invånare. Det innebär att nästan varannan människa i Sverige tar antibiotika varje år. Hiskeliga siffror ändå tycker jag då vi hela tiden bäddar för resistenta bakterier. Många varnar ju för att antibiotikan snart kommer vara mer eller mindre verkningslös.
Regeringens uppsatta nationella mål är att det 2014 ska skrivas ut högst 250 recept med antibiotika per 1000 invånare och år i den svenska öppenvården.
Samtidigt ger alltså jordbruksminister Eskil Erlandsson i uppdrag till Jordbruksverket att inleda ett pilotprojekt på 50 gårdar där bonden själv, utan veterinärinblandning, ska kunna ge korna antibiotika. Det ligger nära tillhands att bonden, som är beroende av att ha en produktiv besättning, kan tumma på reglerna i en riktning som inte gynnar konsumenterna i första hand.
KRAV?
Jag kan inte exakt skillnaden mellan vanlig mjölk och ekologisk/KRAV-märkt. Någon? Men om jag förstått det hela rätt ges åtminstone ingen antibiotika i förebyggande syfte till kor som lämnar KRAV-märkt mjölk. Även ekologiska kossor lär vid sjukdom få antibiotika men har mig veterligen längre karenstid innan mjölken får säljas än vad Livsmedelsverket stipulerar.
Min egen slutsats blir i alla fall att om jag ska köpa mjölk ska den åtminstone vara KRAV-märkt.
Kommentarer
Kommenterat av: Christer Flodmark
Den 3 februari 2011
Bra förtydligande
Ja jag hoppas verkligen att jag inte gett mig ut för att vara någon expert vad gäller KRAV. Jag läste och upprördes över en än mindre kontrollerad användning av antibiotika. Jag försökte även söka efter information om skillnaden mellan konventionellt producerad mjölk och KRAV-märkt. Jag lyckades dock inte hitta någon distinkt skillnad. Jag får erkänna att jag kanske tog vissa saker med KRAV-märkt för givna. Därför uppskattar jag verkligen ditt förtydligande.
Men visst är det ändå rätt hemskt att så pass många kor anses behöva antibiotika, och detta trots att det hittills krävts veterinärordination.
Men kämpa på med KRAV-märkningen och ställ höga och hårda krav på de som ska erhålla och behålla märkningen. Idag är ju KRAV det märke som vi konsumenter sätter störst tilltro till. Och jag är säker på att det inte kommer minska.
Kommenterat av: Kristin Cooper
Den 2 februari 2011
KRAV-mjölk
Hej! Läser ditt inlägg och vill gärna förtydliga vad KRAV-mjölk står för. I ett "fråga svar" som finns på krav.se står det så här:
"Djuren i KRAV-godkänd produktion medicineras vid sjukdom enligt samma rutiner och med samma mediciner som konventionella djur. Djur som visar tecken på sjukdom eller skada ska omedelbart tas om hand och få den vård de behöver. Om så inte sker kan producenten uteslutas.
Det som skiljer konventionell och ekologisk djurhållning när det gäller medicinering är att rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel INTE får förekomma. Det är när djuren har symtom som medicineringen ska ske. En annan viktig skillnad är att genom hänsyn till djurens naturliga behov och förutsättningar ska de ekologiska djuren skötas på ett sätt som leder till att de kan hålla sig friska. Att djuren äter mycket gräs/klöver tillfredställer både näringsintag och sysselsättning. De äter mindre säd eller annat kraftfoder vilket innebär mindre påfrestning för djuren. Lång utevistelse ger djuren god djurmiljö. En ytterligare skillnad är försiktighetsprincipen vid medicinering som gör att den dubbla karenstiden för preparatet gäller.
En trygghet för dig som konsument är att minst en gång per år kontrolleras det att den KRAV-godkända produktionen sker enligt dessa regler."
Bästa hälsningar/
Kristin Cooper, pressansvarig på KRAV
Skriv kommentar