För en tid sedan läste jag i en kvällstidning om ”Mattebluffen”. Kontentan av den artikeln var att matematik hade någon form av särställning som ett viktigt ämne för att kunna delta som medborgare men att skribenten som vi kan kalla Eva-Lotta Hultén, eftersom hon heter så, inte instämde i detta. För att vara medborgare räcker det gott och väl med den matematik som man lär sig i skolår 4-5, resten borde sparas för de som väljer någon utbildning som kräver ytterligare kunskaper.
Nu vill jag inte sjunka till samma låga nivå, men jag måste få fråga om det är så att indianerna sitter mitt emot varandra i hennes kanot, hissknappen lyser men inget rör sig, hjulet snurrar men hamstern är död… Är jag elak, nej jag tycker inte det. Eva-Lottas argument är att hon inte har använt den matematik som hon har lärt sig under de senare skolåren, och att den på inget sätt har hjälp henne att bli den hon är. ”Matematiken tillskrivs alla möjliga goda egenskaper och effekter” Jag tycker att det citatet visar på Eva-Lottas syn på matematikämnet och dess värde, eller icke-värde.
När jag gick i skolan som elev lärde jag mig alla stora floder i Sovjetunion och alla länder och huvudstäder i Afrika. Jag kunde dessutom ta ut satsdelar och visste att BTB färgar syror gula och baser blå. Jag har också för mig att jag förmodades kunna vad de olika lagren från ytan på jorden till jordens mitt kallas, men jag vet inte om jag lärde mig allt det och jag är helt säker på att jag inte vet det idag.
I artikeln hänvisas till forskning som säger hur mycket av den matematik vi lär oss som vi verkligen använder oss av. När jag tänker på det så blir jag mycket bekymrad. Tänk om någon går igenom allt det vi läser i grundskolans alla ämnen och vad vi egentligen använder av dessa kunskaper som vuxna och vill hävda att detta ska vara grunden för det som eleverna ska lära sig i grundskolan. Jag tror att det skulle innebära att grundskolan inte behöver vara längre än 6 år då. Fast eleverna kan givetvis inte börja gymnasiet efter skolår 5 eller 6, eller kan de det? Och vad gör man förresten på gymnasiet? Nog borde samma översyn göras även där eller är det så att alla kunskaper som man får i gymnasiet används i hela livet? Om man inte vill gå på gymnasiet, borde det då finnas en arbetsmarknad för 12-åringar, eller vad ska de göra i väntan på att bli gamla nog för att kunna arbeta? Är det verkligen Eva-Lottas tanke att barn som är 12 år ska välja yrkesinriktning? Dagens system där eleverna väljer inriktning på gymnasiet får ibland kritik för att eleverna är för unga för att göra detta val, men då går de i skolår 9. Problemen börjar bli många tycker jag.
Eller är det så enkelt att Eva-Lotta vill vinna billiga poänger genom att hacka på ett ämne som är allmänt illa omtyckt? I så fall tycker jag att hon borde skämmas. Jag deltar gärna i en diskussion om skolutveckling men jag då hoppas jag att den inte ligger på Eva-Lottas låga nivå.
Per Berggren
Kommentarer
Kommenterat av: Conny W
Den 10 mars 2011
Suck
Vi skulle ju kunna ha en frivillig skola. De som vill lära sig gör det och de andra slipper. Eller så kan eleverna välja i år 4 vilka ämnen de ska läsa (beroende på vad de ska ha för yrke som vuxna). Jag gissar att Hultén bara haft ett yrke i sitt liv... En sagolikt obegåvad artikel.
Kommenterat av: Leif Lundgren
Den 9 april 2010
Viss förståelse,
har jag för denna Eva-Lottas åsikter. Eftersom de flesta av oss har haft den tvivelaktiga förmånen att åtnjuta matematikundervisning som mest har gått ut på att GÖRA MATEMATIK och väldigt lite att FÖRSTÅ MATEMATIK, så finns det många som i vuxen ålder ställer sig undrande till användningen av andragradsekvationer, derivata och co-sinus. Då blir det lätt att man skyller på ämnet och inte på hur ämnet undervisas.
Skriv kommentar