Om någon har missat det kan jag meddela att genom flera internationella undersökningar framgår det tydligt att svenska elevers prestationer i ämnet matematik blir sämre och sämre. Om det är sant som det står i tidningar handlar det inte om en kräftgång utan en formidabel störtdykning till tidigare aldrig skådade låga nivåer. Fortsätter denna utveckling kan vi snart få elever som lämnar skolan med sämre kunskaper än vad de hade när de började. Detta problem måste gås till botten med. Genom nya läroplaner med tillhörande kursplaner i grundskolan och nya kurser på gymnasiet ska trenden vändas. Som tur är har vi klarsynta politiker och tjänstemän som vet hur detta ska gå till, eller...
Kurs A-problematiken i matematik på gymnasiet är nog att betrakta som allmänt känd, dvs att den första kursen i matematik orsakar gigantiska problem för en stor andel av eleverna på gymnasiet. Denna kurs, som ger alla elever oavsett vilket program de går, behörighet att läsa vidare på högskolan har inte fungerat. Av någon anledning är det många elever på yrkesförberedande program som bygg, fordonstekniskt, frisör, hotell och restaurang m fl som inte har motivation eller fallenhet för denna kurs. Om jag ska våga mig på en vild personlig gissning så tror jag att det finns en del av dessa elever som valt dessa program just på grund av att de inte känner sig motiverade att läsa teoretiska ämnen som till exempel matematik. Frågan som då dyker upp i mitt huvud är varför dessa ska TVINGAS att läsa teoretiska ämnen för att kunna fortsätta att göra det ytterligare några år på universitet eller högskola.
Vet ni vad argumentet för att ha detta system är? Jo, tänk OM någon vill fortsätta. Då kanske hon eller han inte kan göra det på en gång utan måste komplettera med vuxenutbildning. Tag dig nu en stund och fundera över hur många av de som gått dessa utbildningar som läser vidare på universitet eller högskola, och om det i första hand är beroende på att de har ”låsts in” i utbildningssystemet, eller om det kanske beror på att de känner sig nöjda med sitt val. Statistiken talar sitt tydliga språk, ytterst få väljer att läsa vidare. Istället för att ha en förberedelse med högskoleförberedande kurser för de som vill läsa vidare tvingar man alla andra att läsa just det som de förmodligen inte vill läsa. Som tur är ska det ändras nu.
I förarbetet inför nya kurser på gymnasiet har det rått en konsensus att det ska vara programspecifika kurser. Någon klok människa hade kommit på att det förmodligen kan vara bra att ha olika kurser i matematik för frisörer och elever som läser Naturvetenskapsprogrammet. Detta höll alla med om, till och med i den proposition som kom rörande detta. Men vad hände när det väl kom till kritan?
Gymnasieskolans första kurs i matematik ska finnas i 2, eller max 3 olika varianter. Såväl är väl allt gott, även om det är i minsta laget, det tråkiga är att oavsett vilken första kurs man läser ska man ha behörighet att läsa den andra kursen. Detta betyder att även om första kursen för frisörer är anpassad för dem så måste den ha ett innehåll så att de sedan kan läsa tillsammans med Nv-elever på kurs 2, så på vilket sätt ändrades något? Hur kan man ha olika kurser som ändå ger precis samma kunskaper, är inte det Kurs A som vi har idag? Elever på yrkesförberedande program kommer kommer att piskas för att klara kursen samtidigt som Nv-elever hålls tillbaka för att de ska vara på samma nivå inför kurs 2!!
När jag tänker på det så måste jag nog ta tillbaka det där om kloka politiker och tjänstemän för här har något gott komplett överstyr. Och det handlar inte om vad som helst. Det handlar om kommande generationers utbildning, oavsett val av gymnasieprogram, som kommer att ligga till grund för vårt fortsatta välfärdssamhälle.
Per Berggren
Vice ordförande i Svergiges MatematikLärarförening (SMaL) och medlem i Idégruppen för Kursplaneutveckling i Matematik (IKUM)