"Matematik - skolans akilleshäl, står det att läsa i rubrikerna idag.

Som utbildningsarrangör så blir jag alldeles knottrig, ivrig, arg, ledsen och framförallt frusterad när jag läser ovanstående reportage.

Kom till oss med era problem när det gäller matematik så löser vi det hela
tillsammans med våra kollegor:
Per Berggren
Maria Lindroth
Bodil Jönsson
Britt-Louise Theglander
Ulla Öberg
Patrik Bergman
Marie Einarsson

Vi har ju lösningarna! Ni skulle till exempel se ansiktena på de som deltar i Per och Marias kurser, när de inser att matematik kan göras både otroligt fantasifullt, enkelt men samtidigt med en otrolig möjlighet till kunskapsinlärning.

Nu är våra kollegor visserligen mycket uppbokade, men nog kan vi klämma in något uppdrag till.:-)

Jag förstår dock kritiken som finns i artikeln. Jag har (alldeles för) många gånger fått i uppdrag att sammanställa matematikprojekt utifrån en önskan från den centralt placerade matematikutvecklaren för att få kollegorna att inse att matematikboken inte är kursplanen!!

Skolverkets kritik är välkommet! Vi får tillsammans med Skolverket och alla andra goda krafter arbeta vidare på att stödja en bra matematikutveckling.

Hör av er!

Skolverkets förslag till nya kursplaner som lämnades till regeringen den 23 mars har nu antagits av regeringen, med en justering gällande kursplanen i religion. Detta vållade stor uppståndelse, skulle vi lära eleverna mer om kristendom än om de andra världsreligionerna? Betyder den nya kursplanen att den tar ställning för eller emot olika religiösa inriktningar? Debattens vågor gick höga. Själv förstod jag ingenting!!?!??!

Är det inte självklart att elever i skolor i Sverige uppmärksammar julen, och förmodligen får någon form av religiös anknytning till varför denna högtid finns, på samma sätt som vi har påsk och andra högtider med kristen anknytning? För inte var det väl så att alla skolor i Sverige lika naturligt uppmärksammade den senaste ramadan, eller högtider för hinduer eller buddister? Men detta har väl inget med undervisning i religion att göra? Religionsundervisningen har under många år uppmärksammat olika religiösa åskådningar utan att värdera för eller emot. Läs själva på http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/8de6b5ef.pdf och se om ni tycker att den diskrimenerar andra religioner, det tycker inte jag. Men vad har då detta med mål i kursplanerna att göra?

Min spontana tanke när jag hörde diskussionen som uppstod i samband med att regeringen beslutade om kommande kursplan var: - Gjorde man detta med flit för att dra uppmärksamheten bort från något annat? Var tog till exempel diskussionen om mål i kursplanen vägen?

Med stor sannolikhet kommer den kursplan som regeringen beslutat om att tas. En intressant detalj, som jag i och för sig inte tycker är så liten, är att ordet eller begreppet MÅL inte finns med i kursplanen.

Vi som var med när LPO94 infördes vet hur mycket diskussioner det var kring målstyrd skola, målrelaterade betygssystem, mål att uppnå, mål att sträva mål... Vad betydde alla dessa mål? Det var ett paradigmskifte där en skola som jämförde elever med varandra skulle ersättas med en skola som hade absoluta mål att arbeta mot och som elever skulle nå. Men det blev lite väl mycket mål. Leif Davidsson gjorde en utredning som har titeln "Tydligare mål och kunskapskrav - ny läroplan för grundskolan" (http://www.sweden.gov.se/sb/d/10003/a/117269) I den lyfter Davidsson fram problematik med att det finns för många mål, mål på olika nivåer ibland i LPO94 och ibland i kursplaner och att de kan kollidera/motsäga varandra och att tydligheten försvinner. På grund av detta beslutades att kursplanerna och läroplanen skulle revideras så att det blev tydligare mål.

Döm om min förvåning när Skolververkets förslag kom och som nu är taget av regeringen och ordet mål inte längre finns med i kursplanerna. Hur ska man tolka det?!?!?!

Ända fram till någon av de allra sista remissomgångarna fanns formuleringen: "Målet för undervisningen i ämnet xxx är att eleven ska utveckla förmågan att" Som följdes av de förmågor som eleverna ska utveckla i respektive ämne. På grund av diskussioner kring huruvida det var undervisningen i ämnet eller eleven som skulle ha mål så valde de ansvariga för skrivandet av förslag till nya kursplaner att ta bort ordet MÅL.

Eftersom Lgr11 med tillhörande kursplaner inte har ett annat kunskapsperspektiv än LPO94 finner jag det mycket märkligt att detta så centrala begrepp plötsligt lyser med sin frånvaro. För oss som varit med tidigare är det lätt att se var begreppet mål borde komma in, men hur är det för alla de blivande lärare som inte varit med om denna resa? Kommer mål att vara lika centralt och naturligt för dem?

Frågorna är många! Om du vill få lite mer bakgrund, information om varför kursplanerna ser ut som de gör finns det möjlighet att ventlilera tankar, idéer och åsikter på den kommande kursplanekonferensen (http://www.jlutbildning.se/Nyheter/skola-2011-kursplaner.html).

Utan mål är det svårt att veta vart man är på väg och om man inte vet vart man skall kommer man att hamna någon annanstans.

Per Berggren

Vi står på tröskeln av införandet av en ny läroplan för grundskolan och förskolan har en förtydligad läroplan att tampas med.

Spännande, eller hur!

Hur ska vi då göra för att genomföra dessa förändringar?

Jag blir mer och mer klar över att vi inte, (som vid förra läroplanen) tro på enkla lösningar genom att skicka all personal på fortbildning och sedan som ledare förvänta oss att "de" ska genomföra förändringarna själva och på egen hand. Denna gång måste vi ge processtid till både pedagoger och ledare.  Javisst, jag var medskyldig som skolledare på den tiden då det begav sig under 90-talet. Men denna gång måste processen ske på samtliga plan på våra förskolor och skolor.

Det är av största vikt att vi har ledare som själva har trängt in i läroplanerna och som kan, vill och törs stå upp för sin tolkning av uppdraget. Vi måste ha ledare som törs utmana, som törs ställa frågor som berör (och kanske till och med upprör!)

Vi kan inte bara lyssna på andra, hur de har gjort för att sedan gå hem och göra som vi alltid hargjort! Det är, nästan, alltid jobbigt att förändra. Det är enklare att förbli.

Samma fundering om ett utmanande förhållningssätt gäller GIVETVIS relationen förvaltningschef och förskole- och skolledare. ÄR det ett utmanande klimat som råder, eller är det ett konsenus-tänk där minsta gemensamma nämnare blir sanningen? Där olikheter, bakslag  och vissa enheters framgångar talas tyst om och diskussionerna landar i ekonomi och logistik istället för att beröra det som vi alla är satta på att utföra.

ATT SKAPA BÄSTA MÖJLIGA MILJÖ FÖR DE BARN OCH UNGDOMAR SOM GÅR VARJE DAG I VÅRA VERKSAMHETER!

Föreläste på Nya Stenkulaskolan i Malmö i veckan. Kändes som det var en skola som verkligen var på gång – engagerad personal, ny medveten rektor, god samverkan och fokus på tydlighet kring förväntningar och förutsättningar för elevernas kunskapstillväxt. Gav energi! Inte minst när man kommer hem till mailboxen och möts av

 

"Jag ville bara tacka för en mycket givande kväll. Jag uppskattade särskilt att när jag lämnade vår matsal/aula så gjorde jag det med en härligt, positiv känsla i kroppen. Och detta trots att vi fick vara kvar på jobbet till åtta på kvällen!"

 

Kom som vanligt också därifrån med nya tankar och idéer. Som en del av föreläsningen diskuterar vi frågan "Vilka egenskaper utmärker en god lärare utifrån elevernas perspektiv". Jag har också ställt denna fråga till i princip samtliga mina elever, genom alla år. Det är en mycket intressant och givande fråga – unik på det sätt att den engagerar samtliga elever samt att alla elever har unik förkunskap inom ämnet.

Fick frågan:

"Har du också ställt frågan "Vilka egenskaper utmärker en god elev utifrån elevernas perspektiv"?

– vilket kändes som en mycket relevant fråga som jag önskar att jag ställt själv, men nu blev glad för att den ställdes. Ska ställa frågan till eleverna imorgon när jag är tillbaks i skolan! Blir mycket intressant att höra vad de säger.

Egentligen är det en smula märkligt. Alla elever i skolan jobbar mot samma mål, oavsett gamla eller kommande kursplaner. Men när det kommer till bedömningen av hur målen uppnåtts är direktiven långt ifrån lika tydliga. Egentligen borde ju alla jobba med samma bedömningsgrunder, med samma bedömningsmatriser.

Nu slipper dock varje skola uppfinna sina egna bedömningsmatriser. Ta en titt på www.kursplaner.se där du kan se några exempel på färdiga bedömningsmatriser för de kommande kursplanerna.